Kategorier

I form på äldre dar
Ramvård, inramning och konservering

I form på äldre dar – med rätt tavelvård

Det finns åtskilliga anledningarna till varför man köper en ram. Många ser ramen som ett dekorativt inslag, som dessutom förstärker en tavlas effekt och enkelt kan anpassas till en smakfull inredning. Detta talar den oerhört rika paletten av färger och former av ramar som finns att välja mellan, likväl de många profilytorna. Vissa tycker även att en välvald ram gör att ett personligt och dyrt verk ökar i värde.

Ytterligare andra kanske ramar in en tavla för att skydda den från yttre påverkan som till exempel smuts och damm. Men för att den inte ska ligga i en låda och glömmas bort, hänger de den rätt och slätt på väggen. Det finns många anledningar till att rama in en bild. De tekniska standarderna har förbättrats, innovativa möjligheter och rutiner har utvecklats. Här vill vi presentera några av de följder en inramning har, lyfta fram några standarder och ge dig användbara tips rörande tavelvård.

Inramning förr och idag

Var allt bättre förr? Definitivt inte vad gäller tillverkning av ramar. Skydd, bevarande och konservering av en bild gavs förr i tiden betydligt mindre betydelse än idag. Detta berodde utan tvekan delvis på okunskap och ekonomiska begränsningar, men även avsaknad av intresse och forskning. Fram till det sena 1980-talet användes till exempel fortfarande passepartouter med lignin – det vill säga syrahaltiga passepartouter – men gråpapp, som tillverkats av återvunnet papper och cellulosa, användes även till bakstycken. Förr var definitionen av museikvalitet mycket bredare, materialet var dyrare, mer omständligt att tillverka  och generellt följdes inte standarder. Än idag är de vetenskapliga kunskaperna inom konserverande inramning i sin linda, men man kan vidta olika skyddsåtgärder vid tillverkningen av ramar. Som till exempel när man väljer glas med UV-skydd samt syrafria passepartouter, pappersinlägg, bakstycken och lim.

Varje liten detalj kan i slutändan påverka en tavla. Allt från ramstorlek, färg, listernas styrka och val av passepartout, vidare till andra skyddande åtgärder som till det yttre och på lång sikt gör bilden gott.

Det som skadar våra tavlor

Tavlor påverkas ständigt av kontinuerliga fysikaliska och kemiska processer – trots att dessa pågår utan att de märks – och de kan påverka och förändra organiska ämnen avsevärt. Framför allt diffusionsprocessen, som beror på luktfuktighet från tavlans bakstycke och passepartout, kommer skadliga partiklar in och ut. Den ovan nämnda syra påverkas av ljus och syre och påskyndar föråldrings- och sönderdelningsprocesserna. Men man måste även vara uppmärksam på små insekter och trägnagare, eftersom de ständigt hittar nya vägar in till verket. Därtill kan felaktig transport och lagring av verk orsaka stor skada.

Av detta följer: man måste inte nödvändigtvis köpa den dyraste ramen, men vid val av ram bör man välja en högkvalitativ och noggrann bearbetning av ramen och granska materialen och tillverkningsprocesserna.

Optimala förutsättningar för lyckad inramning

För att främja skydd och bevarande av tavlors värde kan man lägga några enkla regler på minnet: se till att du vid inramning väljer material som sedan kan avlägsnas – det gäller såväl lister, lim, clips, ögor som lim. Inget material ska påverka verkets utseende, till exempel genom att stå i direktkontakt. Vid montering av passepartouter, pappersinlägg, bakstycken och upphängningsanordningar bör en noggrann, omsorgsfull och korrekt hantering beaktas. Använd endast buffrade och syrafria kartonger, papper, papperinlägg och bakstycken, samt investera för säkerhets skull även i ett glas med UV-skydd vi inramning av en tavla. Ytterligare en punkt man inte bör slarva med är att se till att det blir en tät inramning som skyddar från smuts och dam: använd därför klisterremsor till glasskiva och bakstycke.

Papper – ett känsligt material

En konserverande inramning rekommenderas framför allt till verk på papper, eftersom materialet är fragilt och känsligt mot ljus, fukt och smuts. Med hjälp av en passepartout får du många alternativ för att höja effekten av din bild samtidigt som den skyddas. Du kan välja att ha flera passepartouter liggandes ovanpå varandra, att fästa bilden till bakstycket där passepartouten omsluter verket eller helt välja bort passepartout, men då är distanslister essentiella för att säkerställa avstånd mellan verk och glasskiva.

Uppfinningen av papper i Kina

Trots att det finns fynd som kan dateras till ca 140 f. Kr. tillskrivs uppfinningen av papper Cai Lun. Han var en tjänsteman på myndigheten för tillverkning av instrument och vapen vid det kinesiska hovet och år 105 e. Kr. dokumenterade han den metod av papperstillverkning så som vi känner till den idag.

Tumregler för originalverk

Var inte rädd att vidta åtgärder som förlänger din tavlas liv. Först låter det komplicerat; med de naturliga nedbrytningsprocesserna går emellertid att förklara och kan i stor utsträckning undvikas med rätt val och hantering. Här kommer några tips:

  • Rör aldrig originalverk med smutsiga eller insmorda händer
  • Var försiktig så att bilden inte viks vid inramning
  • Välj syrafritt inläggningspapper mellan bild och bakstycke
  • Välj passepartout i museikvalitet
  • Avstå från beskärning av original för att undvika värdeförlust
  • Använd ej akrylglas till pastell- och kolteckningar, eftersom det är elektrostatiskt laddat och drar till sig färgpartiklar från konstverket
  • Se till att behålla ett visst avstånd mellan verk och glasskiva
  • Skydda verket ordentligt vid transpor
  • Var uppmärksam på luftfuktighet och temperatur samt hur mycket solljus som verket utsätts för, men även annan yttre påverkan (t.ex. cigarettrök)